Hur en hårddisk fungerar och varför den lätt kraschar

Dagens hårddisk är snabbare och lagrar mer data än förr utan att grundkonstruktionen har ändrats. Man pressar in mer och mer information på samma lilla lagringsyta. Tyvärr innebär detta att felmarginalerna också blir allt mindre. Det har blivit ett allt vanligare problem att datorns hårddisk börjar krångla och går sönder.

Som tur är brukar dock det allra mesta av den data som funnits lagrad på hårddisken kunna återställas efter en hårddiskkrasch om man anlitar ett specialistföretag som Ahlberg data.

Hårddiskens konstruktion är egentligen rätt uråldrig, trots att det är en komplex hitech-pryl som jobbar med enorm precision. Principen för hur en hårddisk fungerar påminner om en gammaldags grammofon med en arm som läser av från en snurrande rund skiva med hjälp av ett "stift" längst ut på armen. På grammofonskivan finns det ett spår ingraverat i skivan som skapar vibrationer i stiftet. Vibrationerna omvandlas till elektriska impulser som förstärks och omvandlas till ljud via en högtalare.

Inuti en hårddisk sitter det en eller flera magnetiska skivor som också läses av med hjälp av en arm. Längst ut på armen sitter ett antal så kallade läshuvuden som motsvarar grammofonens stift. I en hårddisk med två skivor inuti, vilket är det vanligaste idag, sitter det totalt fyra läshuvuden som simultant skriver eller läser till fyra olika ytor samtidigt.

I stället för att läsa av ett ingraverat spår på skivan, som armen och stiftet i grammofonen gör på grammofonskivan, läser eller skriver läshuvudena små magnetiska "prickar", antingen ettor eller nollor, som sedan tolkas om till begriplig data av hårddiskens styrenhet, datorns processor och operativsystemet. Skivorna inuti en hårddisk roterar med en hastighet av cirka 7 000 rpm (varv per minut) jämfört med en grammonskiva som roterar med cirka 33 rpm.

I en hårddisk på 200 GB är det 400 000 000 små prickar som ska hittas av läshuvudena. Detta sker med hjälp av ett antal styrkoder som finns inprogrammerade dels i elektroniska kretsar på hårddiskens styrenhet och dels är lagrade på reserverat område på datalagringsskivorna inuti hårddisken (hårddiskens så kallade firmware). Med så små felmarginaler och höga precisionskrav är det inte konstigt att en hårddisk kan börja krångla, krascha och gå sönder.

Man bör för övrigt vara mycket försiktig med hårddisken efter att den kraschat om man vill ha datan återställd. Ju mer orörd vi får in en kraschad hårddisk, ju mer data kan vi återställa i fungerande skick.

Relaterade länkar:

Råd om hur man hanterar en hårddisk efter en hårddiskkrasch

Hur en hårddisk ser ut inuti - hårddiskens delar

Därför bör man aldrig öppna en hårddisk själv

Sälja begagnad hårddisk till We Buy Hard Drives.com